Ekonomiska vinster med evidensbaserad rekrytering
Är en rekrytering värd priset den kostar? Det beror, som alltid, på vad man jämför med. Först och främst kan man jämföra med tiden och energin det tar att rekrytera själv. Varje timma man lägger på rekrytering har en alternativkostnad för kärnverksamheten. Och har man inte goda metoder och effektiva tekniska system för rekrytering så riskerar man att behöva lägga ännu fler timmar på rekryteringen än vad rekryteringsföretaget behöver göra.
Men kan också jämföra med vad en felrekrytering kostar. Det kan kosta allt från ett par hundra tusen kronor och uppåt. Det är också en risk att ta hänsyn till.
Vidare behöver man fundera över vad det kostar att inte hitta kompetens man behöver. Tvingas man tacka nej till uppdrag så är kostnaden utebliven tillväxt. Räknar man på utebliven omsättning gånger vinstmarginalen kan en enda medarbetare som saknas resultera i en utebliven nettovinst på hundra tusen kronor per år, lågt räknat.
Men framför allt vill vi, som arbetar med evidensbaserad rekrytering, betona skillnaden mellan att rekrytera en medelpresterare och en högpresterare. En riktigt högpresterande person kan ha flera gånger högre produktivitet än en genomsnittsanställd. Genom beräkningar på urvalsmetodernas validitet, tjänstens genomsnittliga produktivitet och rekryteringens utformning kan man med vetenskapliga beräkningar få fram ett ekonomiskt värde på en evidensbaserad rekrytering. Vetenskapen på området brukar konstatera att en bra medarbetare presterar ungefär två gånger mer än en mindre bra medarbetare. Man brukar man därför utgå från en standardavvikelse på 40% av lönen för tjänsten. 40% variation ger ett mervärde på minst hundra tusen kronor per år för lägre nivåer av medarbetare. Variationen i medarbetarnas nytta, liksom det genomsnittliga värdet, är avsevärt större hos chefer, specialister och andra nyckelpersoner. Lågt räknat på 40% variation för en chef eller nyckelperson genereras ett mervärde på flera hundra tusen kronor per år med en evidensbaserad rekrytering.
En enda rekrytering av en lägre medarbetare som stannar kvar under tre år skapar alltså med evidensbaserade metoder i genomsnitt ett mervärde på cirka en halv miljon kronor. Och cirka en till två miljoner kronor för en nyckelperson i verksamheten. Och givetvis ännu mer när de stannar längre än så på jobbet.
Slumpen kan spela roll i ett enskilt fall, men om man regelmässigt använder sig av evidensbaserade urvalsmetoder med hög validitet är det dessa vinster man kan räkna med för sin organisation. Vi presenterar gärna beräkningar på förväntat ekonomiskt värde av evidensbaserade rekryteringar för ert företag.